Mile High Spirits

Stor brist på internet den senaste tiden gör att detta inlägg publiceras en bra bit efter det skrivits.

Oj oj oj vad tiden går. Nu är klockan 22 den 1 maj och jag ska skriva om kvällen den 28/4. Livet och resan går snabbare än vad jag hinner med att berätta om på bloggen.

Vi hade en ganska klar plan om att den enda riktiga kvällen/natten i Denver skulle spenderas på några av de dussintals mikrobryggerier som Denver kan stoltsera med. Vi fick ett gäng tips av vår trevliga servitör Levi på Sassafras. Det visade sig att området vi valt att bo i RiNo (River North) hade några stycken inom gångavstånd vilket passade mycket bra så klart. Området är ett typiskt f.d. ganska sjaskigt område med billiga bostäder och ”små-industrier” som blivit trendigt med konstgallerier, designers, barer, caféer och dylikt. Vi bestämde oss för att det var för varmt och vi var för sega för att knata alldeles för långt så vi började på ”Our Mutual Friend”, ett mikrobryggeri ca en mile bort. Efter att ha smakat deras öl och inte blivit imponerade tänkte vi gå vidare till nästa ställe, vars namn jag inte kommer ihåg. Det gör dock inte så mycket, för så långt kom vi aldrig…

Vi hade bara kommit en liten bit från ”Our Mutual Friend” när Henrik börjar prata med ett par glada killar som sitter på en soffa på trottoaren och röker med en oöppnad flaska sprit bredvid sig. Vi inser direkt att de är snortankade. Glada som fan men jävligt osammanhängande. Säkert ungefär som jag på kvällarna här.

Efter ett par minuter börjar de prata om en magisk dryck de precis druckit. Uttryck som ”it’ll totally numb your face and change your taste palette for a few minutes” gjorde ju självklart att man blev nyfiken. Det dröjde bara ett par minuter innan de korkade upp den förslutna flaskan de hade haft stående på trottoaren.
”Chug it and swirl it around your mouth for a while before you swallow”.
Okej, inga problem. Att acceptera sprit från en full, högljudd galning på gatan i ett sketchy kvarter är ju inget man skulle göra på hemmaplan, men det fanns ingen tvekan här.
”It’s 100 proof (50%) so it’s kinda strong buddy”.
Ha! Jänkarna kanske inte kan hantera spånken nåt vidare tänker jag när jag sätter flaskan till munnen, tar en ordentlig klunk, skickar runt drycken i munnen, upp i tandköttet, under tungan osv innan jag sväljer.
”That’s delicious man, real good” säger jag och tänker att jo visst det var ju gott som fan men inte var det den super-upplevelse de målat upp. Killen bara ler tillbaka och säger
”Just wait a few seconds buddy”.
Mycket riktigt, efter några sekunder börjar jag salivera nåt överjävligt, samtidigt som det blir svårt att svälja och att andas med munnen. Det ”tinglar” som fan i munnen på ett behagligt sätt och första tanken är att det här är brutalt. Det visar sig att Tingala som det som bekant kallas tillverkas på ett destilleri med bar/provsmakningslokal bara 50 meter bort och att det även är den enda platsen där den går att köpa. Glada och tacksamma säger vi adjö till våra nyfunna vänner och knatar de 50 metrarna bort till Mile High Spirits.

Mile High Spirits som alltså tillverkar och säljer sin Vodka, Gin, Rom, Bourbon och Tingala på en och samma plats är ett riktigt skönt ställe vilket förhoppningsvis framgår av bilderna. Vi sätter oss i baren och börjar snacka med, den såklart supertrevliga (90% av alla människor vi interagerar med i detta land är underbara människor, vilket bidrar till stor del att vi trivs så oerhört bra.), bartendern Patrick.

 

Live: Klockan har hunnit bli 23.50, mest på grund av att vi bytt tidszon medan jag skrivit – från Mountain Time till Central Time.

 

Vi beställer in shots med Tingala, njuter, surrar, pratar sprit med Patrick. Provar deras 4-åriga bourbon som lagras på fat ute i baren, mycket god! Dricker Moscow Mule Tingala (Tingala, Ginger Beer och Rose’s Lime serverad i kopparmugg). Dricker andra goda drinkar. Går ut på deras mysiga bakgård och provar att spela ”Cornhole”, tygpåsar fyllda med ärtor (eller nåt sånt) som ska kastas in i ett hål en bit bort.  Kvällen avslutas med att Patrick bjuder på en omgång shots och vi tar sen med oss alla inköpta flaskor och promenerar nöjda och glada hemåt.