Jag är rädd för att de flesta av er kommer att sucka igen… Även detta inlägg kommer att bli ganska stort, vi bloggade ju som bekant inte så mycket på slutet. Det har sina anledningar, den främsta kanske att vi inte hade långa körningar där det romantiska i att åka fram på vägar med fantastisk utsikt tar fram författaren (även om talangen saknas) i en kommer fram. Men för att kunna få closure tänkte jag försöka sammanfatta den sista delen av denna vår andra underbara resa genom USA.
Ska kolla nu var vi lämnade av sist…
Oj! Vi hade ju bara lämnat östkusten! Känns som jag får dra igenom detta så snabbt jag kan. Många av våra läsare gillar ju att titta mer än att läsa så jag ska försöka pumpa på med bilder och hålla mitt svamlande till ett minimum. Men jag lovar inget!
~~~~~~
Jag mådde som sagt inte bra sista dagen utanför Charleston, SC och den följande dagen när vi skulle återvända nordväst var jag fortfarande lite under isen. Så grabbarna gjorde iordning bilen för avfärd medan jag låg och sov. Sen låg jag fastspänd i min siden”sovsäck” (kan f.ö. varmt rekommenderas, mycket praktiskt att ha) i den långa soffan medan kosan styrdes mot Gatlinburg, TN. Någonstans runt gränsen mellan South Carolina och North Carolina efter kanske fyra timmar på vägen vaknade jag till och fick även jag njuta av den fantastiska naturen när vi äntrade The Smoky Mountains. Det vi skulle göra i Gatlinburg var att besöka ett destilleri som Tim spanat in långt tidigare hemma i Sverige. Prova lite sprit och med största sannolikhet köpa lite av nämnda vara också. Dealen var därmed att jag skulle köra efter Gatlinburg. Eftersom jag mådde klart bättre när jag fått sova ut ordentligt kändes inte det som något problem. Efter ytterligare ett par timmar anlände vi. Och vilken chock vi fick!
Vi hade väntat oss en liten håla i bergen i Tennessee men den här stan var ju en turistfälla på speed! Det var så kommersialiserat att Västerlånggatan kändes som en trevlig pitoresk och autentisk liten gata…
Vet inte om bilden är så representativ men bara propån “Ride our mechanical donkey” borde göra att ni förstår hur landet ligger i Gatlinburg. Det var Guiness rekordbok-ställen, Ripleys believe or not, souvenrirer till döds osv osv osv. Vi började sänka våra förväntningar på destilleriet (Ole Smoky Destillery) och tänkte att fan, det här var ju inte alls vad vi ställt in oss på. Men väl där så var det rätt okej, även om det mest var en större butik, dock med flera ordentliga provsmakningsstationer. Har för mig att det var ett tiotal olika potenta rusdrycker som skulle provsmakas av en hillbilly i hängseljeans. Som tidigare nämnt skulle jag köra så jag smuttade lite lätt på 50-procentarna, (goda!) och gav återstoden till Tim. För de smaksatta 20-procentarna samma approach med skillnaden att Henrik fick första tjing på resten av glaset. Vi lämnade, glada i hågen, med fyra burkar bättre moonshine.
Time was of the essence och vi truckade vidare.
Nästa mål var Nashville, TN. Music City! I utkanten av stan stannade vi till på ett ställe för att stilla min och Henriks törst på amerikanska presidenter, nämligen Andrew Jacksons gamla gård “The Hermitage”. Ett påkostat museum som dessvärre mest avhandlade hans tid på gården och gården i allmänhet och i princip inget om hans presidentskap. Trots det var det ett par trevliga timmar.
Vi åkte vidare, hade pratat med lite parkeringsbolag i Nashville och fått veta var vi bäst kunde parkera downtown Nashville. Några mil och 40 dollar senare hade vi parkering till ca 22-tiden, bara några meter från the action. Vi hade dock inte planerat så mycket för Nashville innan kvällen så vi strosade runt lite i nån timma, käkade, kollade några museum som tyvärr var stängda då klockan hunnit bli 17, och gick sen tillbaka till husbilen då grabbarna var rätt utpumpade. Själv hade jag ett behov att fortsätta röra på mig och bestämde mig för att ge mig ut på en liten joggingrunda. Vi var parkerade precis vid den stora gångbron “Shelby Street Pedestrian Bridge” som erbjöd en trevlig vy över stan och Cumberland River så jag gav mig iväg på den. Pga avstängningar på andra sidan fick jag springa tillbaka och fortsatte längs floden och sen tillbaka genom stan. Några bilder från min löptur:
Jag hade haft kontakt med en gammal klasskamrat från Handels som pluggade sista terminen, numera som läkarstudent, i Nashville. Vi hade bestämt att mötas upp när han var klar för dagen. Efter att ha återvänt till vår husbil så dök Leo upp och hade med sig Richard M. som också bytt till Karolinska efter att ha börjat på Handels. Enormt skoj, var säkert 5 år sen jag träffat Richard och Leo sist!
Vi gick alla till en sjysst takterass som tillhörde ett bryggeri/restaurang, drack, surrade och hade det allmänt trevligt i några timmar. Det visade sig att de skulle dra iväg på en roadtrip bara ett par veckor senare när de tagit examen. (De är mao ute och bränner just nu, såg precis en bild från Leo på en soluppgång i Yosemite, det verkar inte gå nån nöd på dem heller!) Hade iaf skittrevligt allihopa bjöd hem dem till husbilen för att provsmaka Tingala, den verkar gå hem i alla läger! Vi skjutsade hem dem och brände mot vår nästa destination. Tyvärr glömde jag av nån anledning ta bilder, Leo tog dock en, finns på FB.
Som jag avslutade förra inlägget med så hade vi ingen större lycka i Kentucky med att hitta sovplats och så här i efterhand så har jag för mig att inte heller Illinois var så tillmötesgående förrän på slutet.
Inser nu hur omöjligt det är att avsluta hela resan, det är fortfarande nästan 190 mil till Denver. Får ge mig på ett igen vid ett senare tillfälle.
Nu ska jag ut till poolen igen här i El Paso, hoppas ni har det bra i Sverige!
//Richard
